Det här är historien om ett av Sveriges genom tiderna bästa rockband.

I mitten av 80-talet hoppade Dalén och Gideonsson av. Jag var mycket besviken när jag kom på en konsert på Mosebacke där Bengan Dalén sågs i publiken. De nya medlemmarna var:
Per Ousbäck sång och gitarr.
Håkan Höglund trummor och sång.

Besvikelsen blev dock kortvarig. Med denna sättning hittade Jaguar sin stil. Från att ha spretat lite mellan olika stilar och språk så var Jaguar nu ett band med rötterna i den amerikanska södern. Visst saknade man Bengan Daléns suveräna gitarrspel, men Per Ousbäck var en värdig ersättare. Bandet fick också ytterligare styrka i att samtliga fyra sjöng. Mest var det Rolf Scherrer och Per Ousbäck och ofta klämde alla i i refrängen där det ofta var trestämmigt. Låtarna var original skrivna av Scherrer eller Ousbäck, fortfarande blandat med en del covers. De simplaste coverlåtarna försvann snart och ersattes av låtar med mer finess. Den enda coverlåten som hängde med hela tiden var Good Lovin'. Andra covers som dök upp var Brother John / Iko Iko (Neville Brothers), Soul Man (Sam & Dave) samt suveräna versioner av Bobby Parkers "Watch Your Step"och Beatles "She's A Woman" med Håkan Höglund på sång. Min favoritcover var "Ain't That A Lot Of Love", en låt med hypnotiskt gung liknande Gimme Some Lovin' som skrivits av Willia Dean Parker och Homer Banks och som spelats in av bl.a. Sam & Dave & Taj Mahal.

1986 tog man mod till sig och gick in i Janne "Halkan" Hallquisths studio "Rockland" på söder i Stockholm. Resultatet blev en singel "Here To Live" / "Southwind" där båda sidorna var skrivna av Scherrer. Singeln var bra, men man lyckades inte riktigt förmedla det kraftfulla sound bandet hade live. Som en parentes kan jag nämna att jag idag äger utrustningen från Halkans Studio. Den finns på Fårö och heter numera Studio Bä-Bä. Man fortsatte att spela och man blev "bättre och bättre", som Bengan Dalén sjöng på de tidiga konserterna. I slutet av 80-talet hörde jag att Scherrer hade något problem med sin hälsa, men bandet stod snart på scenen igen.

Jaguars enda officiellt släppta skiva!

Vad jag inte heller visste var att detta skulle bli den allra sista Jaguarkonserten jag såg.
I december 1994 flyttade jag till Gotland. I samma veva sa brorsan att han sett en dödsannons på Rolf Scherrer i DN. Rolf Scherrer hade gått bort i augusti, endast 46 år gammal, ochJaguars saga var slut. När bandet stod på topp musikaliskt och äntligen satsade på att göra något riktigt bra i en studio så tog det helt plötsligt slut.
Åtta år efter Rolf Scherrers plötsliga bortgång hände det plötsligt något mycket positivt. Min syrra, Ulrika Pontén, hade blivit lovad en musikbakgrund av bluesartisten Eric Bibb som vi skulle jobba vidare med i Studio Bä-Bä. Med i Bibbs band fanns Janne Pettersson. Av någon anledning kom de att snacka om Jaguar och han berättade att de bestämt sig för att färdigställa materialet man spelat in 1992 och ge ut det på CD till alla fans. Jag fick ett exemplar och resultatet är otroligt bra. Det är enligt men mening en av de bästa skivor som gjorts i Sverige! På skivan finns samma band som spelade på Lilla Maria 1994.

Då skivan inte hann bli färdig innan Scherrers plötsliga bortgång, har man fått hjälp av en rad musiker att färdigställa skivan: Hempo Hilldén som bl.a. spelat i Splash som kompade Mikael Ramel på "Rycker Dig I Svansen". Kaj Söderström som även han var med i Splash. Martin Thomander från Electric Boys. Johan Glössner & Magnus "Maxe" Andersson från Pama Records. Hoppas att någon kan ge ut skivan officiellt. Det är den verkligen värd. Då skulle fler få möjlighet att lyssna till bandet som verkligen kunde "spela skjortan av de flesta". Om du har någon info om Jaguar som jag missat eller andra synpunkter på innehållet: Skicka gärna e-post (länk längst ned på sidan).

Jaguars outgivna CD. Ett mästerverk!