Livet på landet del 8: Fladdermusen


Jag vill varna på en gång för att den här korta berättelsen kommer att innehålla en del våld och känsliga personer kan sluta läsa här. Jag brukar aldrig ta till knytnävarna, men när det kommer till att skydda familjen kan det bli nödvändigt! Vissa påstår att detta var en brottslig handling, men jag hävdar att det var rent självförsvar. Erik hade precis kommit till världen och huset var nästan klart. Vi var helt slutkörda av allt byggande och det allra sista lämnade vi över till några duktiga hantverkare så vi inte skulle gå under fullständigt. Mia låg och ammade Erik på övervåningen. Jag var ute på tomten och grejade med något när jag fick höra ett skärande skriiiik! Jag rusade in i huset och upp på övervåningen där jag möttes av en livrädd Mia med Erik i famnen. En fladdermus attackerar oss! I en liten glipa mot vinden, som ännu inte blivit tätad, hade det krupit ut en fladdermus som spöklikt fällde ut sina vingar och gick till attack! Det var som hämtat ur en skräckfilm. Goda råd var dyra, men de fanns liksom inte tillhands. Jag fick improvisera. Man har ju hört talas om hur fladdermöss sprider rabies och andra hemska sjukdomar. Jag sprang ner, tog på mig min integralhjälm och motorcykelhandskar och sprang upp på övervåningen. Det var jag mot fladdermusen. Det som sedan hände borde filmats och spelas upp i ultrarapid. Jag kan än idag se det som i slow motion när fladdermusen kommer flygande rakt emot mig. Den är galen! Jag måttar med högernäven och knockar fladdermusen! Fullträff och fullständig knockout!! Jag plockar upp fladdermusen, öppnar balkongdörren och kastar ut den. Mission complete!